Studenten
I Tisdags så var vi ju ut på den sista festen innan studentet. Alla följde inte med så det var lite tråkigt. Men vi som var ut hade iallafall roligt!
--------------------------------------
I torsdags så fixade vi vårat flak. Det var roligt att se hur mycket vi kunde sammarbeta igentligen. När man tittade på flaket så pirrade det i magen. Man viste lixom att när vi skulle stå på den så var det över. Alla dessa år tillsammans och på en dag så är det över. Det är helt sjukt att det har gått så himla fort. Jag vill inte ens tänka på det.
----------------------------------------
I Fredags vaknade jag runt kvart i sex på morgonen. Jag fixade mig lite och tog på mig kläderna jag skulle ha. Det sista jag tog på mig var min mössa. När jag stod framför spegeln och tittade på mig själv så viste jag att idag skulle bli en av dem bästa men även en av dem värsta dagarna i mitt liv. Jag åkte till västerås runt kl 7. Vi skulle träffas hemma hos Ludvig allihopa. Vi fick en riktigt god frukost. fömodligen en frukost ingen av oss kommer att glömma.
Till frukosten så drack vi skumpa (vet inte hur det riktiga stavas därför jag skriver så)
Efter det så gick vi ner för att skriva i våra mössor.
Det gick rätt stressigt till men vi hann nästan klart iallafall.
När vi kände att nä nu måste vi åka så ställde vi upp oss för att ta en klassbild tillsammans allihopa.
Denna morgon med klassen kommer att vara oförglömlig!
Vi åkte till skolan. Där väntade frukost igen haha men det var inte så många som åt. I skolan så träffade vi mentorerna en sista gång. Rektorn pratade lite och vi grät! Alla lärare stälde sig och sjöng för oss. Sen delades betygen ut!
Efter det så tog vi en snabb kisspaus och gick sedan till koserthuset för lite "mingel".
Där dansade vi och letade efter våra föräldrar genom fönstret. Det var verkligen väldigt mycket folk så det var svårt att se!
Runt halv 12 så sprang den första klassen ut. Våran skola sprang som trea och även våran klass sprang som trea.
Vi sprang ut till låten "Det är över nu" En hämsk kännsla. Sen skulle alla skolor sjunga student sången, vilket inte kanske lät så bra. Efter det klipptes bandet och vi var "fria". Ush va hämskt. Jag gick till mina föräldrar, dem hade en överraskning åt mig. Dennis en person som jag inte träffat på år och dar hade kommit upp! Och jag började störtgrina på en gång.
Sofia,Ronnie och Dodda var också där! Vilket gjorde mig jätte glad. Anna och jeppe med! sen alla vänner oh jag var så lycklig men fortfarande olycklig över att behöva lämna min klass.
(Min pappa grät! Jag har aldrig i hela mitt liv sett honom gråta, han hade inte ens gråtit på sin mammas begravning)
Efter det lilla roliga med släkt och vänner så åkte vi flak. Härjade satan. Jag härjade rösten ur mig. Är fortfarande hes haha. MEN DET VAR DET FANEMEJ VÄÄÄÄRT!!!!
Hemma så bjöds det på fika. Och jag fick presenter.Tack så jätte mycket allihopa för dem.
Runt 8 så åkte jag tillbaka till västerås för den absolut sista festen.
En av världens helt klart bästa klass! Jag kommer sakna er otroligt mycket. Ni har varit en del av mitt liv i 3 år och jag kommer aldrig att glömma er. Vi har skrattat, bråkat och gråtit tillsammans. Jag hoppas verkligen att vi ska fortsätta att ses i framtiden! För den här tiden med er har varit helt fantastisk!
--------------------------------------
I torsdags så fixade vi vårat flak. Det var roligt att se hur mycket vi kunde sammarbeta igentligen. När man tittade på flaket så pirrade det i magen. Man viste lixom att när vi skulle stå på den så var det över. Alla dessa år tillsammans och på en dag så är det över. Det är helt sjukt att det har gått så himla fort. Jag vill inte ens tänka på det.
----------------------------------------
I Fredags vaknade jag runt kvart i sex på morgonen. Jag fixade mig lite och tog på mig kläderna jag skulle ha. Det sista jag tog på mig var min mössa. När jag stod framför spegeln och tittade på mig själv så viste jag att idag skulle bli en av dem bästa men även en av dem värsta dagarna i mitt liv. Jag åkte till västerås runt kl 7. Vi skulle träffas hemma hos Ludvig allihopa. Vi fick en riktigt god frukost. fömodligen en frukost ingen av oss kommer att glömma.
Till frukosten så drack vi skumpa (vet inte hur det riktiga stavas därför jag skriver så)
Efter det så gick vi ner för att skriva i våra mössor.
Det gick rätt stressigt till men vi hann nästan klart iallafall.
När vi kände att nä nu måste vi åka så ställde vi upp oss för att ta en klassbild tillsammans allihopa.
Denna morgon med klassen kommer att vara oförglömlig!
Vi åkte till skolan. Där väntade frukost igen haha men det var inte så många som åt. I skolan så träffade vi mentorerna en sista gång. Rektorn pratade lite och vi grät! Alla lärare stälde sig och sjöng för oss. Sen delades betygen ut!
Efter det så tog vi en snabb kisspaus och gick sedan till koserthuset för lite "mingel".
Där dansade vi och letade efter våra föräldrar genom fönstret. Det var verkligen väldigt mycket folk så det var svårt att se!
Runt halv 12 så sprang den första klassen ut. Våran skola sprang som trea och även våran klass sprang som trea.
Vi sprang ut till låten "Det är över nu" En hämsk kännsla. Sen skulle alla skolor sjunga student sången, vilket inte kanske lät så bra. Efter det klipptes bandet och vi var "fria". Ush va hämskt. Jag gick till mina föräldrar, dem hade en överraskning åt mig. Dennis en person som jag inte träffat på år och dar hade kommit upp! Och jag började störtgrina på en gång.
Sofia,Ronnie och Dodda var också där! Vilket gjorde mig jätte glad. Anna och jeppe med! sen alla vänner oh jag var så lycklig men fortfarande olycklig över att behöva lämna min klass.
(Min pappa grät! Jag har aldrig i hela mitt liv sett honom gråta, han hade inte ens gråtit på sin mammas begravning)
Efter det lilla roliga med släkt och vänner så åkte vi flak. Härjade satan. Jag härjade rösten ur mig. Är fortfarande hes haha. MEN DET VAR DET FANEMEJ VÄÄÄÄRT!!!!
Hemma så bjöds det på fika. Och jag fick presenter.Tack så jätte mycket allihopa för dem.
Runt 8 så åkte jag tillbaka till västerås för den absolut sista festen.
En av världens helt klart bästa klass! Jag kommer sakna er otroligt mycket. Ni har varit en del av mitt liv i 3 år och jag kommer aldrig att glömma er. Vi har skrattat, bråkat och gråtit tillsammans. Jag hoppas verkligen att vi ska fortsätta att ses i framtiden! För den här tiden med er har varit helt fantastisk!
Kommentarer
Trackback
